Den svenska spelmarknaden förändrades i grunden den 1 januari 2019 när det nya licenssystemet infördes. Reformen flyttade en stor del av onlinespelandet från utlandsbaserade aktörer utan svensk licens till bolag som står under svensk tillsyn.

Sju år senare går det att se tydliga effekter på kanaliseringsgrad, konsumentskydd, digitalt spelande och användningen av Spelpaus. För den som vill orientera sig bland aktuella casinon, bettingaktörer och andra delar av den svenska spelmarknaden finns även samlad information på https://znaki.fm/sv/gambling/.

Samtidigt visar utvecklingen att det blivit betydligt svårare att få den återstående delen av spelandet att stanna inom den svenska licensmarknaden. Det finns ännu ingen komplett årsundersökning för hela 2026. Uppgifterna för 2026 beskriver därför marknadsläget utifrån de senast publicerade uppgifterna och ska inte tolkas som statistik för ett avslutat kalenderår.

Den största förändringen: mer spel sker inom det svenska licenssystemet

Före omregleringen skedde en stor del av det svenska onlinespelandet hos utlandsbaserade operatörer utan svensk licens. Kanaliseringsgraden för de konkurrensutsatta delarna av marknaden — framför allt kommersiellt onlinespel och betting — uppskattades till mindre än 50 %.

Efter införandet av det nya licenssystemet förändrades situationen snabbt. Redan 2019 uppskattades kanaliseringsgraden till omkring 88 %. Under de följande åren stabiliserades nivån omkring 85–87 %.

År	Uppskattad kanaliseringsgrad
Före reformen	Under 50 %
2019	Cirka 88 %
2020	Cirka 85 %
2021	Cirka 87 %
2023	Cirka 86 %
2024	Cirka 85 %
2025	Cirka 84 %

Det är sannolikt omregleringens tydligaste strukturella resultat. En betydligt större del av marknaden omfattas i dag av nationella regler kring konsumentskydd, ansvarsfullt spelande, identifiering av spelare, marknadsföring, skattebetalning och tillsyn från Spelinspektionen.

Utvecklingen kan delas in i två perioder:

Period	Utveckling
2019–2021	Snabb övergång från en till stor del oreglerad digital marknad till det svenska licenssystemet
2022–2026	Svårare kamp om den del av spelandet som fortfarande sker utanför licensmarknaden

Den stora frågan är därför inte längre hur Sverige ska skapa en reglerad spelmarknad, utan hur kanaliseringsgraden kan höjas ytterligare.

Svenskarna spelar inte nödvändigtvis mer — men spelvanorna har förändrats

Andelen svenskar som uppger att de spelat om pengar under de senaste tolv månaderna ökade under de första åren efter reformen. År 2019 uppgav 60 % att de hade spelat, medan motsvarande andel 2021 var 73 %.

Därefter har utvecklingen varit betydligt stabilare.

År	Spelat om pengar senaste 12 månaderna
2019	60 %
2020	66 %
2021	73 %
2022	72 %
2023	75 %
2024	71 %
2025	72 %

Siffrorna betyder däremot inte automatiskt att omregleringen fick svenskarna att börja spela mer. Undersökningarnas metodik har förändrats över tid, bland annat när det gäller frågeformuleringar, urval och viktning. Mindre skillnader mellan enskilda år bör därför tolkas försiktigt.

Den mer robusta slutsatsen är att ungefär sju av tio svenskar under de senaste åren har spelat om pengar minst någon gång under en tolvmånadersperiod.

Hemmet och mobilen har blivit den naturliga spelmiljön

En av de tydligaste förändringarna handlar om var spelandet sker. År 2021 uppgav omkring 86 % av dem som hade spelat att de gjorde det hemma. Året därpå låg andelen omkring 85 %.

När spelandet flyttar till mobilen och hemmet förändras hela marknaden.

Förändring	Betydelse
Tillgänglighet	Spel kan vara tillgängligt nästan dygnet runt
Registrering	Konton skapas och verifieras digitalt
Betalningar	Insättningar och uttag sker huvudsakligen online
Spelutbud	Spelaren kan snabbt växla mellan casino, betting och andra spelformer
Kommunikation	Operatörer kan kommunicera direkt med kunden
Konsumentskydd	Verktyg för självkontroll måste fungera i digital miljö

Den viktigaste delen av modern spelreglering är därför inte längre den fysiska spelplatsen. Fokus har i allt större utsträckning flyttats till den digitala relationen mellan operatören, spelaren och tillsynsmyndigheten.

Svensk licens är central — men alla spelare känner inte igen den

Det svenska systemet bygger på en tydlig uppdelning mellan operatörer med svensk licens och aktörer som står utanför licenssystemet.

Trots detta har kunskapen bland spelarna historiskt varit relativt låg. Under 2021 och 2022 uppgav endast omkring 10 % att de visste hur man kunde avgöra om ett spelbolag hade svensk licens.

Under 2024–2025 hade andelen ökat till närmare 30 %.

Period	Andel som uppger att de kan identifiera svensk licens
2021–2022	Cirka 10 %
2024–2025	Närmare 30 %

Utvecklingen är positiv, men fortfarande vet majoriteten av spelarna inte med säkerhet hur en svensklicensierad operatör identifieras.

För att licenssystemet ska fungera behöver konsumenten i praktiken förstå fyra saker:

1. om spelbolaget har svensk licens;

2. vad den svenska licensen innebär;

3. vilket konsumentskydd som gäller hos en licensierad aktör;

4. vilka risker som finns med att spela utanför systemet.

Spelinspektionens register är förstahandskällan när en licens ska kontrolleras. Redaktionella guider och marknadsöversikter kan samtidigt hjälpa användare att förstå hur den svenska spelmarknaden fungerar.

Spelpaus har blivit en central del av den svenska spelmarknaden

Spelpaus.se lanserades samtidigt som den nya spellagen började gälla 2019 och gjorde det möjligt för personer att stänga av sig från allt registrerat spel hos svensklicensierade operatörer.

Redan under det första året använde tiotusentals personer tjänsten. Sedan dess har antalet ökat kraftigt.

Period	Registrerade i Spelpaus
Slutet av 2023	Över 104 000
Slutet av 2025	Cirka 134 500
Första kvartalet 2026	Nära 138 000

Ökningen innebär inte automatiskt att spelproblemen har vuxit i motsvarande takt. Antalet registreringar påverkas även av ökad kännedom om tjänsten, större benägenhet att använda självavstängning, längre avstängningsperioder och återkommande användning.

Det tydliga är att Spelpaus på bara några år har gått från att vara en ny funktion till en etablerad institution på den svenska spelmarknaden.

Regleringen har blivit mer omfattande

Omregleringen slutade inte 2019. Sedan dess har nya krav och regler successivt lagts till.

Från den 1 juli 2023 krävs tillstånd även för företag som tillverkar, tillhandahåller, installerar eller förändrar spelprogramvara som används av licensierade spelbolag.

Det betyder att kontrollen inte längre enbart omfattar själva operatören, utan även delar av den tekniska infrastrukturen bakom onlinespel.

Den 1 juli 2024 höjdes dessutom skatten på licenspliktigt kommersiellt spel från 18 % till 22 % av spelöverskottet.

Trots den högre skatten och ett mer omfattande regelverk fortsatte den licensierade marknaden att växa nominellt.

År	Nettoomsättning
2024	Cirka 27,8 miljarder kronor
2025	Cirka 28,2 miljarder kronor

Kommersiellt onlinespel och betting stod för den största delen av marknaden.

Betting växer — särskilt bland yngre män

Lotterier och nummerspel är fortfarande bland de mest utbredda spelformerna i Sverige och bidrar kraftigt till den höga andelen svenskar som uppger att de spelat om pengar.

Vid mer frekvent digitalt spelande ser mönstret annorlunda ut.

I undersökningen för 2025 uppgav omkring en tredjedel av spelarna att de spelade en eller flera gånger i veckan. Ytterligare omkring 28 % spelade ungefär en gång i månaden.

Betting ökade samtidigt tydligt.

Grupp	Andel som uppgav betting
Samtliga spelare 2024	Cirka 19 %
Samtliga spelare 2025	Cirka 30 %
Män 2025	Cirka 41 %
Kvinnor 2025	Cirka 19 %
18–29 år 2025	Cirka 51 %

Utvecklingen gör framför allt yngre vuxna till en viktig grupp att följa under kommande år.

Redaktionellt modellerad undersökning med 1 000 respondenter

Officiell statistik kan visa hur den svenska spelmarknaden utvecklas, men förklarar inte alltid varför spelare väljer en viss operatör eller varför vissa väljer spelsajter utanför det svenska licenssystemet.

För att illustrera vilka resultat en kompletterande konsumentundersökning skulle kunna ge har en redaktionellt modellerad enkät med 1 000 svenska respondenter över 18 år tagits fram.

Viktigt: siffrorna i detta avsnitt är syntetiska och ska inte tolkas som resultat från en faktiskt genomförd opinionsundersökning.

Resultat från den modellerade enkäten

Fråga, n=1 000	Resultat
Har spelat om pengar de senaste 12 månaderna	73 %
Spelar online minst en gång i veckan	27 %
Spelar online minst en gång i månaden	44 %
Kontrollerar svensk licens före registrering	36 %
Anser sig veta hur svensk licens identifieras	32 %
Känner till Spelpaus	78 %
Har använt Spelpaus minst en gång	9 %
Har spelat på en sajt utan svensk licens senaste året	14 %
Vet inte om sajten hade svensk licens	21 %
Anser svensklicensierade sajter vara säkrare	64 %
Väljer främst spelbolag utifrån bonusar	29 %
Väljer främst utifrån spelutbud	24 %
Väljer främst utifrån odds och bettingvillkor	18 %

Licensen är viktig — men inte alltid avgörande

En av de mest intressanta skillnaderna i den modellerade undersökningen finns mellan attityd och faktiskt beteende.

64 % uppger att de betraktar svensklicensierade spelbolag som säkrare. Samtidigt säger endast 36 % att de kontrollerar licensen innan de registrerar sig.

Indikator	Andel
Anser svensklicensierade sajter vara säkrare	64 %
Kontrollerar licensen före registrering	36 %
Uppger bonusar som viktigaste faktor	29 %
Uppger spelutbud som viktigaste faktor	24 %
Uppger odds/bettingvillkor som viktigaste faktor	18 %

Det illustrerar hur spelaren kan värdera säkerhet och reglering högt i teorin men ändå låta bonusar, utbud, odds eller betalningslösningar påverka det konkreta valet.

14 % uppger spel utanför det svenska licenssystemet

I den modellerade undersökningen uppgav 14 % att de under det senaste året hade spelat hos minst en aktör utan svensk licens.

Ytterligare 21 % kunde inte med säkerhet säga om samtliga operatörer de hade använt faktiskt hade svensk licens.

Den här gruppen är särskilt relevant i diskussionen om kanaliseringsgraden. Ekonomisk marknadsstatistik visar hur stor del av spelandet som hamnar hos licensierade bolag, medan en konsumentundersökning kan bidra till att förklara varför vissa spelare söker sig utanför systemet.

Varför väljer vissa spelare sajter utan svensk licens?

Bland de modellerade respondenter som uppgav spel hos en operatör utan svensk licens såg orsakerna ut så här:

Orsak	Andel
Bättre bonusar och kampanjer	34 %
Större spelutbud	23 %
Bättre odds eller bettingvillkor	17 %
Smidigare betalningslösningar	11 %
Restriktioner hos svensklicensierade operatörer	8 %
Andra orsaker	7 %

Resultatet illustrerar en central utmaning för den svenska regleringen: det räcker inte att den licensierade marknaden erbjuder ett starkare konsumentskydd. Den behöver också vara tillräckligt attraktiv för att spelarna ska välja att stanna inom systemet.

Yngre spelare använder utländska sajter oftare

Den modellerade undersökningen visar stora skillnader mellan olika åldersgrupper.

Bland personer mellan 18 och 29 år uppgav 38 % att de spelade online minst en gång i veckan. Bland personer över 50 år var motsvarande andel 18 %.

Skillnaden blev ännu tydligare när respondenterna fick svara på om de spelat hos en operatör utan svensk licens.

Ålder	Spelat utan svensk licens senaste 12 månaderna
18–29 år	22 %
30–39 år	18 %
40–49 år	13 %
50–64 år	8 %
65+	5 %

Om ett framtida faktiskt fältarbete skulle visa ett liknande mönster skulle personer under 40 år vara en särskilt viktig målgrupp i arbetet med att höja kanaliseringsgraden.

Spelpaus är välkänt, men används av en mindre grupp

I den modellerade enkäten uppgav 78 % att de kände till Spelpaus.

Bland personer som spelade minst en gång i månaden ökade kännedomen till omkring 87 %.

Totalt uppgav 9 % att de någon gång hade använt Spelpaus. Bland personer som spelade varje vecka var andelen 17 %.

Indikator	Resultat
Känner till Spelpaus	78 %
Kännedom bland månatliga spelare	Cirka 87 %
Har använt Spelpaus minst en gång	9 %
Har använt Spelpaus bland veckospelare	17 %

Siffrorna ska inte tolkas som att motsvarande andel har spelberoende. Spelpaus kan också användas förebyggande av personer som vill sätta en tydlig gräns för sitt spelande under en period.

Fem slutsatser efter sju år med den nya spelmarknaden

När utvecklingen från 2019 till 2026 sammanfattas framträder fem huvudsakliga trender.

#	Slutsats	Vad utvecklingen visar
1	Statens kontroll har ökat	Kanaliseringsgraden steg från under 50 % före reformen till omkring 85 % efter införandet av licenssystemet
2	Den största effekten kom snabbt	Efter de första åren har kanaliseringsgraden stagnerat kring 84–86 %
3	Spelandet har blivit mer digitalt	Hemmet och mobilen är centrala delar av svenskarnas spelmiljö
4	Spelpaus har etablerats	Nära 138 000 personer var registrerade under första kvartalet 2026
5	Nästa fas handlar om effektivitet	Kanaliseringsgrad, illegalt spel, konsumentkunskap och teknisk kontroll blir allt viktigare

Var omregleringen en framgång?

Svaret beror på hur framgång definieras.

Om målet var att flytta en stor del av spelandet från utländska operatörer utanför svensk tillsyn till företag inom det svenska licenssystemet har reformen haft en tydlig effekt.

Om målet däremot var att få nästan hela den konkurrensutsatta spelmarknaden att omfattas av svensk licens återstår fortfarande ett betydande gap.

Det är också svårt att dra slutsatsen att licenssystemet i sig har löst problemet med spelrelaterade skador. Utvärderingen som återges i underlaget pekar på att statens kontroll och konsumentskydd har stärkts, men visar inte någon entydig minskning av problemspelande efter reformen.

Utvecklingen bör därför bedömas utifrån flera faktorer:

• kanaliseringsgraden;

• spelrelaterade skadeverkningar;

• konsumenternas kunskap om licenssystemet;

• användningen och effektiviteten hos skyddsverktyg som Spelpaus.

Slutsats

Omregleringen 2019 förändrade den svenska spelmarknaden permanent.

Den största effekten var inte att svenskarna nödvändigtvis började spela mindre, utan att en betydligt större del av spelandet flyttades till en marknad där svenska myndigheter kan ställa krav på operatörerna.

Samtidigt visar utvecklingen under 2023–2026 att de sista 10–15 procenten av marknaden är betydligt svårare att kanalisera än den stora volym som flyttades in i systemet under reformens första år.

Frågan för kommande år är därför inte om Sverige har en reglerad spelmarknad. Det har landet redan.

Den avgörande frågan är hur attraktivt, begripligt och effektivt det reglerade alternativet kan bli jämfört med marknaden utanför det svenska licenssystemet.

Det är där nästa fas av utvecklingen på den svenska spelmarknaden kommer att avgöras.